18mars09
Det finns ett ord som beskriver vägen till vår resa mer än allt annat och det är sparande. Denna pina, som har pågått sedan i somras, kan ibland göra en nästan deprimerad. Visst, man vet att det leder till att man någon gång kommer få uppleva en helt fantastisk resa, men väntan dit är lång, otroligt sjukt lång. Från början var jag en slösare med stort S och jag borde vara stolt att jag kunnat bli en sparare istället, men faktum är att jag i själva verket känner mig som en snåljåp. Nu när resan äntligen närmare sig så pratar Martin bara mer och mer om hur mycket han ska handla medan jag istället sitter och funderar på om det är värt det. Jag menar att har jag avstått från tröjan här hemma som jag blev så kär i så kan jag väl lika gärna avstå från den i USA? Jag trodde aldrig jag skulle känna på detta sätt men faktum är att människan verkligen kan anpassa utifrån den situation den lever i, lite coolt ändå. Det är bara att hoppas att jag vågar släppa taget när det väl gäller och jag tillåts att spendera pengar igen, för någonstans inser jag ju ändå att jag borde passa på då jag aldrig vet att jag kommer att besöka dessa platser igen.
Om du är snål så rekommenderar jag att du gör dina klädinköp i Thailand, svinbilliga kopior för en 50-lapp som ser äkta ut! :P Det är däremot ett helvete att hitta snygga och billiga kläder i USA även om det är mer status ;) jag gick in på Macy's när jag var i New York förra hösten och försökte hitta något i den ENORMA gallerian men eftersom det varken fanns någon bra karta eller att klädesplaggen var någorlunda sorterade så var det hopplöst att hitta något som man gillade och som var av rätt storlek. Men lycka till iallafall, ni kvinnor är nog bättre på att shoppa kläder ;)
MVH Tommy O
